Alltid när jag funderar på var mitt hem är så tänker jag i kyrkan eller det är i alla fall där jag kan känna mig som mest tillfreds. Där är jag migsjälv. Det känns inte som om någon sätter några krav på mig och ingen förväntar sig att jag ska vara just det, någon annan än mig.

Det här har blivit som ett sätt att lugna mina tankar nu. Allt kaos blir på något sätt lite mindre när jag får skriva om precis vad jag känner. När det jag känner för stunden får komma ned i text och mina ögon kan se att det och sakta försvinner tyngden av tankarna. Allt ligger inte som ett virrvarr utan mitt huvud klarnar för en stund.